Gunnar Eriksson är född i Bengtsfors och uppväxt i Dingle, omgiven av en hel släkt amatörmusiker i missionsförbunds-miljö. Hans egna instrument är altfiol och piano, men han har också gärna spelat både gitarr och flygelhorn. Men enligt egen utsago blev han aldrig någon stjärna på något instrument, övade inte tillräckligt mycket. Kören blev Gunnars instrument. Det började 1956 med att Enskedekören bad om hans ledning. Då gick Gunnar första månaden på Ackis i Stockholm. Sedan blev det lektioner i körledning för Eric Ericson. Efter högskoletiden var han musikkonsulent i Missionsförbundet i två år, kom 1962 till Ljungskile Folkhögskola och så småningom till Musikhögskolan i Göteborg. Redan 1963 bildade han Göteborgs Kammarkör och 1980 Rilkeensemblen, en kör som består av tolv solistiska röster.

Musiken som genom åren har inspirerat Gunnar är allt från Schütz och Bach till Per Nörgård, den kanske viktigaste inspirationskälla inom den moderna musiken, men också Evert Taube eller en enkel andlig visa från barndomen. Gunnar har även ett stort intresse av andra kulturers körtraditioner. Tidigt uppmärksammade han t.ex. Kubas och Makedoniens körmusikskatt.

Numera är Gunnar Eriksson en av Sveriges mest välkända körledare/körarrangörer samt professor emeritus i körsång vid Göteborgs Musikhögskola. Få är de körer i Sverige som inte har sjungit ett arrangemang signerat Gunnar Eriksson. Han är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och blev av Sveriges Körförbund utsedd till "Årets Körledare" 1988.

till internsidorna